Om Terri

Just nu busar Lippa runt på sin filt. Attakerar alla sina leksaker och försöker klättra på leklådan. Hon är så söt när hon håller ´på. Men det är ganska skönt att hon är självgående så man kan få lite annat gjort under tiden.  Fast nu verkar det som att hon ska ut på äventyr för hon har lämnat filten och styr sina krypsteg mot köket. Eller rättare sagt jag hör henne "prata" i köket. Ska bara springa dit och kolla vad rackarungen hittat på.

Hade jag försökt kolla in i köket här från soffan som jag sitter i hade jag sett henne, men gick dit i alla fall och hämtade hit henne så jag har lite koll på henne. Eftersom hon verkar ha tröttnat på att krypa som vanligt och ska försöka krypa på händerna och fötterna istället för på knänen så måste man ju vara med.
Och så försöker hon ju klättra på ALLT, och då menar jag verkligen allt. Hon försöker till och med klättra på mitt ben.

Nu är det dags att gå och jaga Lippa igen för hon är på väg ut i hallen för att riva ner mormors blomma. Det är nog ingen överdrift om jag säger att man får säga till henne 100 gånger om dagen att låta bli blomman och lyfta bort henne där ifrån 20 gånger.

Sådär nu sitter hon på filten igen och attakerar sin doppresent som hon fick av Mikaela. Den brukar vara ganska bra att distrahera henne med när hon är får för sig att leta upp en sladd eller liknande. Det roliga när det gäller sladdar är bara att hon vet typ att hon inte får leka med dom. För varje gång hon närmar sig en sladd så kollar hon runt om kring sig ungefär som "okej kusten är klar, ingen ser mig nu" och så tar hon tag i sladden. Och säger man "nej Filippa, inte sladden" så kollar hon upp på en och skrattar och har man tur så släpper hon den också.

Hon reagerar mer och mer när man säger Lippa eller Filippa, det är väldigt sällan som hon inte kollar på en om man säger hennes namn, vilket jag tycker är roligt.
Nu ska hon ut på äventyr igen, filten tom igen. Kan säga att det är ett ständigt jagande och letande efter denna lilla busunge som inte sitter stilla länge sedan hon lärde sig krypa. Men det är bra det också, fast det krävs så pass mycket av föräldrarna på ett annat sätt när dom lärt sig krypa. ALLT måste säkras! Man måste se till att hon inte kan peta i eluttag, att en grind för trappan kommer upp, att hon inte kan klättra på ställen som kan ramla osv. Man måste dammsuga 10 gånger mer än i vanliga fall för hon hittar saker som man annars aldrig lakt märke till. Men samtidigt är det så mycket lättare att ha Lippa nu när hon kryper än innan.

Nej, nu ska jag få lite saker gjorda här hemma. Ska tömma diskmaskinen och hänga lite tvätt. Får se om Lippa sitter krar på sin filt och tuggar på råttans svans även när hon hör att jag tömmer diskmaskinen, den är rolig att försöka klättra in i.

Skriver mer sen!
Tjingeling!