Dopet & hemska nätter

Nu har vi äntligen kommit igång med dopet. Igår fixade vi inbjudningarna och skickade iväg dom idag. fast vissa skickade vi redan igår eftersom jag skickade några via mail. De är bara dom som inte har en mail som får kort. Eftersom min släkt är ganska stor så kostar det så mycket om man ska skicka kort till alla. Tycker det är bättre att lägga ner pengarna på fika och annat till dopet.
Min mormor och morfar och min moster har redan svarat att dom kommer.
Citat från morfar: "Självklart kommer vi att närvara vid denna viktiga händelse."

Det enda som är lite små jobbigt just nu är att komma på doppresenter. Alla frågar ju vad hon önskar sig, men jag har absolut ingen aning vad jag ska svara. Som tur är så ska mamma hjälpa mig att komma på lite på måndag. Men om någon har något förslag så är det bara att säga till, skulle bli jätte tacksam!

Idag känner man sig lite små seg, sov till 13.00.. jag som brukar vakna vid 10.00 och vara vrålhungrig. Men var väl för trött i morse så jag brydde mig väl inte om att jag var hingrig. Men det är väl inte så konstigt om man är trött eftersom man inte får sova på nätterna. Filippa har ju tyvärr kolik och skriker hela nätterna, brukar sluta någon gång mellan 03.00 och 06.00. Älsklingen brukar vara snäll och ta henne när hon börjar skrika så jag ska få sova lite, men det är lite svårt att sova när man har en unge som skriker så väggarna nästan ramlar in. Så efter ett tag brukar han åka ut med bilen en stund, då somnar hon. Fast skriker lika mycket när dom kommer in igen för då är hon ju hungrig också. Och då brukar älsklingen vara så pass trött så han tar sin kudde och sitt täcke och går och lägger sig i soffan så får jag ta hand om henne den sista tiden. Har jag tur så somnar hon efter maten, men det händer ungefär en gång i veckan. :p

Nää, nu börjar det nog bli dags för mat igen för Filippa och sen ska vi bada. Börjar bli dags för det.. egentligen skulle hon badat igår, men det glömde jag bort. Kom på det på natten och då var det ju lite sent!

Läkarbesök på bvc

Idag var Filippa på sitt första läkarbesök på bvc. Egentligen ska man inte dit förän dom är 6-8 veckor och hon är ju bara 5 veckor. Så det var inte säkert att det skulle fungera att göra det som dom skulle göra, så skulle kanske behöva göra om undersökningen senare. Men det behövdes inte! Filippa var så duktig så, hon låg verkligen och lyssnade på läkaren och svarade med ett leende, precis som hon skulle göra! Så hon ligger lite före :)

När jag var på väg till bvc så stoppade en tjej mig och frågade om jag var från nynäs, jag visste inte riktigt vad jag skulle svara för det såg först ut som att hon ville fråga efter vägen och jag hittar ju absolut inte i nynäs. Men det var inte det hon ville. Hon höll tydligen i mammaguppen unga mammor och ville att jag skulle börja komma dit på onsdagar mellan 13.30 och 16.00. Så ska nog försöka gå dit nästa vecka och se om det kan vara något för mig. Kanske kan hitta några kompisar som man kan umgås med som sitter i samma båt som jag. :p
Känner mig ju lite smått ensam ibland, ingen att umgås med när jag är ute med Filippa och det är ju lite tråkigt att bara umgås med Patrik hela tiden. Men man ska ju inte hoppas på för mycket ;p

En jävlig bussresa

image2
Gud vad skönt det är när våren äntligen hittat hit igen. Det är ju alldeles underbart när man kan gå i bara tjocktröja utan att frysa. Filippa och jag har varit duktiga och varit ute både igår och idag. Igår åkte vi till nynäs vid 12 och kom hem vid 14 och då gick vi runt en stund här i Ösmo tills Filippa tröttna och började gapa efter mat.
Idag åkte vi till nynäs igen för att sätta in min föräldrarpenning på mitt konto, så tog 14.09 bussen till nynäs, gick på banken och sen gick vi till konsum och köpte en dricka. Sen gick vi och satte oss i solen och väntade på bussen som gick 15.23. Det var skönt att bara sitta där i solen en stund medan Filippa sov.
Det var självklart en liten skit buss, hatar dom små bussarna speciellt när man har vagn. Och såklart så var inte jag den enda med vagn, men det var som tur var bara en till så jag fick ju i alla fall plats. Men jag satt ihop klämd mellan vagnen och sätet. Inte speciellt skönt, men jag ville inte lämna vagnen för att sitta på ett vanligt säte. Efter bara någon station kom en surkärring med rolator på bussen, så det var bara för mig att ställa mig upp och dra undan vagnen lite så att hon skulle få in sin rolator mellan vagnarna. Men hon bara trycker in sin jävla rolator mellan vagnarna och skiter i att hon puttar och har sig på min vagn. Men vad ska man göra?! När det äntligen bara var två stationer kvar tills man själv skulle av så kommer det på en gubbe med en såndär vagn som gamlingar drar efter sig och han ställer den framför rolatorn och ställer sig framför den andra vagnen. Stationen efter ska den andra vagnen av och gubben måste flytta på sig för att mamma envisas med att hon måste börja flytta på vagnen innan bussen stannat. Gubben med den där dragvagnen tappar balansen och ramlar över min vagn. Mosar hela sufletten och stödjer sig mot Filippas huvud, och inte fan rester han sig upp direkt heller. Nää, han ska halv ligga över Filippa ett bra tag, kollar upp på mig och ser hur arg och livrädd jag ser ut och kollar ner i vagnen och säger "oj, vad vare som hände?" och reser sig upp. INTE ETT ENS ETT FÖRLÅT ELLER URSÄKTA!!!!! Är det för mycket bejärt när ens unge blir mosad av en gammal gubbe eller? Ska man i fortsättningen behöva be folk att inte stå för nära vagnen när bussen åker för att få behålla en hel unge? Jag kan ju bara säga att det var tur för honom att Filippa inte verkar ha tagit någon skada av att ha haft honom hängandes över sig.

Att bli mamma

Innan man fått ett barn förstår man inte riktigt hur mycket det där barnet kommer ta upp av ens liv. Man tänker att man ska fortsätta med allt som man gjort innan även när barnet kommit. Men det ända man bryr sig om är sitt älskade barn. Man skiter i stort sätt i allt annat, även om det inte är speciellt jobbigt att ta hand om barnet. Utan för att det är jobbigare att planerna efter barnet.. för man kan aldrig förutse hur barnet ska äta eller sova.. det varierar så mycket från dag till dag.
Och ett annat skäl till att man inte fortsätter med allt som man gjorde innan är att man förändras. Man mognar på något sätt. Man går från den där oansvariga tonåringen till en ansvarsfull förälder som passar upp på sitt barn. Helt plötsligt tycker man inte att det är lika kul att umgås med sina kompisar, man känner sig så mycket äldre.

Men det bryr inte jag mig om, för det ända som jag verkligen bryr mig om just nu är Filippa. Det spelar ingen roll om hon är grinig hela dagen, eller om hon vägrar att somna på kvällen så man får sitta uppe till 3 innan hon äntligen somnar.. det är det värt, för hon är så underbar att jag inte riktigt vet vad jag ska göra ibland. Jag har kommit på mig själv flera ¨gånger med att bara ligga och titta på henne eller sitta och pussa på henne i timmar. Är inte det kärlek eller? :)

Men nu har jag inte tid med det här, för nu roppar mitt hjärta på mig från sängen. Lyckades få henne att sova i en halv timme i alla fall. ;D Ha det gött!!

Besök i Tumba med Filippa

Filippa var jätte snäll hela dagen igår när vi var ute på våran lilla utflykt till tumba. Hon sov hela vägen dit, medan vi var och hälsade på Charlotta och medan vi var i skolan. Hon vaknade lagom till jag och Camilla kom hem till mamma och pappa. Då hade hon inte ätit på 4½ timme, men der verkade inte gå någon nöd på henne för det.
Och pappa (hennes morfar) vågade för första gången hålla i henne. Jag blev riktigt förvånad, för det var han som bad om att få hålla i henne självmant. Sen var jag ju så dum som var tvungen att springa till bussen strax efter att han tagit henne så han fick ju inte hålla i henne så länge.. jag kände mig jätte taskig efteråt när ja tänkte tillbaka på det.. :( Jag kunde ju lika gärna stannat kvar för jag missade ändå bussen i vårsta så fick vänta där i en timme.. så irriterande! Inte nog med att bussen för en gångs skull åkte i tid (viken den inte har gjort en enda gång på hela hösten när jag gick i skolan eller praktiserade) den dumma bussen skulle ju självklart stanna en halv meter från trotoaren så det var ju hel bökigt att ta sig av bussen!!! Det är tur att man åker gratis med barnvagn!!!!

Sen måste jag ju bara tacka Elin för den ursöta body'n som hon köpte till Filippa :) Filippa kommer bli världens finaste i den, vi får väl hoppas på att hon har den på sig nästa gång du träffar henne ;D

BVC kontroll

Igår morse spydde Filippa så mycket att jag var tvungen att ringa till Marie (hennes barnsköterska) för att kolla om det var normalt att hon spydde så mycket. Hon tyckte att vi skulle komma redan samma dag och väga henne och se så hon får behålla någonting i alla fall.
Så vid två tiden gick vi in på BVC, Filippa, jag och hennes farmor. Marie tyckte att hon hade en fin färg så det kändes skönt. Sen la vi henne på vågen och jag tror att vi alla tre blev lika chockade.. 4200g.. 400g på en vecka! Inte konstigt att hon spyr, hon äter ju för två.. haha nää inte riktigt, men hon äter mer än vad hon behöver och spyr därför upp massa. Det var skönt att höra att allt var som det skulle med min lilla solstråle!

Idag ska jag till tumba och hälsa på klassen för första gången sen i julas. Måste ju visa upp Filippa lite.. måste ju få skryta lite med hur söt hon är.. haha

Jaja, nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva, ska nog gå och plocka ihop lite vad jag behöver ha med mig när jag ska åka.

3 veckor

Jaha, gud vad tiden går fort. Filippa är redan 3 veckor nu, hon börjar bli en stor flicka :p
Det finns inget bättre än att vara hemma och bara gosa med henne, men ibland kan det bli lite långtråkigt att bara gå hemma när hon sover sina 3-4 timmar i sträck. Men man ska väl inte klaga så länge hon sover, det finns ju dom som inte hinner göra någonting om dagarna pga att barnen aldrig sover :p

Idag var vi ute på en promenix.. hela familjen faktiskt :) det var väldigt skönt ute, 15 grader varmt ;D
Synd bara att det inte ska vara lika varmt resten av veckan...
hade helst velat att det var lika varmt på torsdag när jag först ska ner till nynäs till BVC med Filippa och sen till Tumba och hälsa på alla :)


Förlossningsberättelse

Söndagen den 18 februari 13.50 åkte jag in till förlossningen på grund av att det kommit blod några dagar. Dom koppla på CTG som skulle få sitta på omkring 20-30 minuter, men när det gått 65 minuter tröttna jag och tryckte på signalknappen och bad dom ta bort den. 16.46 fick jag äntligen träffa läkaren som ville göra en gynundersökning då hon kunde konstatera att jag var mogen och var öppen 2 centimeter. Men anledningen till blodet visste hon inte och ville behålla mig över natten. Jag skulle vara sängliggande och fick bara gå upp på toaletten. (Vilken plåga..)17.45 kommer en jätte gullig barnmorska och hämtar mig (skulle nämligen ligga på BB-avdelningen) och tar ett blodprov. Måndagen den 19 februari 09.45 kommer en läkare för att göra en ny gynundersökning och är nu 3-4 centimeter öppen. Och en barnmorska följde med mig till rummet igen för att sätta ny CTG. 17.29 ringer jag på signalknappen för att jag har såna värkar att jag inte vet vart jag ska ta vägen, det kommer in en gammal tant och jag ber om två alvedon och hon säger något otrevligt och går. 18.00 har hon fortfarande inte kommit tillbaka men då kommer en sköterska in med en CTG maskin och vill mäta värkarna. Men masiken krånglar och ger ifrån sig ett larm efter 2 minuter och efter 3 försök ger dom upp. 18.15 beslutar dom sig för att flytta tillbaka mig till förlossningen. Jag ringer mamma och hon kom till mig runt18.30-19.00. Starx efter mamma kommit görs en undersökning och då är jag 5 centimeter öppen. Vid 20.20 kom även min syster. Vid 22.00 görs en undersökning till och jag ärfortfarande  5 centimeter öppen.Tisdagen den 20 februari 05.00 efter att värkarna nästan avtagit helt får jag mina efterlängtade alvedon (måste säga att det var lång leveranstid på alvedon på sjukhuset) och någon annan tablett så jag skulle få sova lite. 08.00 blir vi väkta och går och äter frukost och nu har jag knappt sammandragningar längre. (Vilken besvikelse)Vid 08.30 efter frukosten kopplar dom på CTG igen och hjärtljuden ramlar ner på 80 och barnmorskan kommer in och fixar och trixar lite.. rädd för att något ska hända. Varierar med olika ställningar och till slut får hon upp hjärtljuden igen. 09.10 försöker dom sätta skapelelektrod men misslyckas.. efter mycket om och men spräcker dom hinnan och vattnet går och dom får äntligen fast den där grejen på barnets huvud. Värkarna sätter igång direkt. 09.30 får jag min första dos lustgas. Är lite besviken, tycker inte den hjälper.. men efter ett tag orkar jag inte bry mig och andas och andas i den där masken. 09.50 föreslår barnmorskan att jag ska ta EDA och säger "ge mig vad som helst bara det hjälper!!" 10.15 sticker dom mig i ryggen och 10.17 kopplas pumpen in. 11.45 börjar krystvärkarna. Då var det bara att invänta värkarna och ta i. Gud vad dom var sköna gemfört med värkarna innan.. 12.34 kommer barnet ut, med huvudet rakt ner i allt fostervatten. Börjar skrika på en gång och sveps in i en handduk och läggs på min mage. Mamma får äran att klippa av navelsträngen.13.00 moderkakan vägrar fortfarande att släppa och dom bestämmer sig för att skicka mig till operation. 14.00 tar operationsmänniskorna över och där ger dom mig ännu mer bedövning via EDA-pumpen och jag tappar känseln från starx under brösten ända ner till tårna.14.11 kommer min syster upp med Filippa och (jag liggandes och hon sittandes) pratar vi om förlossningen. 17.29 kommer dom äntligen och hämtar ner mig och där i förlossningsrummet sitter han, Filippas underbara pappa och väntar på oss.